Boxning,  Kost & Hälsa

Proffsdebuten

Började med boxning när jag var 14 år gammal i Katrineholm efter att ha sett min första Rocky film. Sedan jag började med boxning så har alltid målet varit att bli proffs men enda fram till 2007 så var ju proffsboxning förbjudet i Sverige men drömmen har alltid funnits där och speciellt när jag visste att min hemstad aldrig någonsin förut hade haft en proffsboxare.

Visst har vi haft många duktiga amatör boxare, speciellt dem två boxarna som deltog på OS. Åke Wärnström deltog på OS i Helsingfors 1952 och Ulf Carlsson deltog på OS i Montreal 1976 där han åkte ut i första matchen mot blivande superstjärnan Sugar Ray Leonard. Men staden har aldrig haft en egen Katrineholmare som proffsboxare och det har jag aldrig kunnat släppa riktigt. Riktigt häftigt att bli den första någonsin och därmed skriva in sig i historieböckerna som dem som jag sett upp till enda sedan jag började med boxning.

Efter ett antal år med hårdsatsning, uppehåll, hårdsatsning igen osv, så gjorde jag ett ordentligt slag i saken Oktober 2015. Jag behövde en tränare som hade erfarenhet av att träna proffsboxare eftersom att det skiljer sig massor mellan amatörboxning och proffsboxning. Jag hade hört mycket bra om Krister Segerberg och lyckades komma i kontakt med honom som först sa nej när jag frågade om han kunde träna mig men efter ett par dagar så ringde han upp mig igen och sa åt mig att komma ut till Igelfors till deras träningslokal och visa vad jag kan. Som tur var så gillade han vad han såg och gick med på att hjälpa mig. Vi båda konstaterade att jag behövde gå några amatörmatcher för att få matchrutinen tillbaka. Eftersom att jag hade gått över 15 amatörmatcher och var över 18 år så betyder det att man direkt får hoppa in i elitklassen, Senior A, oavsett hur länge man har varit borta och jag hade endast gått 1 match på 10 år innan detta så vi visste att det skulle bli tufft men jag tränade stenhårt och släppte aldrig mitt mål ur sikte. Jag körde mina sista amatörmatcher i tungvikt som är max 91 kg trots att jag endast vägde 85-86 kg.  Det resulterade dock i fina vinster, några knappa nederlag, tävling i Ukraina och ett väldigt fint SM silver, och detta inom loppet av 7-8 månader.

Efter mycket hårt arbete, långa resor, tidiga morgnar och sena kvällar så var det äntligen dags för proffsdebut på en gala i Haninge bk:s träningslokal arrangerad av Stefan Fernström. Stefan fick slita hårt för att hitta motståndare till mig efter att många tackat först ja sen nej av okänd anledning men tillslut fick vi en deal med en boxare från Bosnien. Vi åkte till Stockholm på fredagen den 7:e april 2017 för att väga in och köra den klassiska ”staredown” med våran motståndare men eftersom att det hade ägt rum ett hemskt terrordåd så var det långa köer från flygplatsen intill stan så vi vägde in själva och åkte hem igen.

Det var matchdag och eftersom att vi hade missat våran staredown så ville Stefan att vi skulle göra den på våran motståndares hotell innan vi åkte till hallen där vi skulle skapa historia. Vi ställde oss mitt emot varann och boxningsälskare som jag är så har jag ju sett och läst tusentals historier om hur man ska försöka skrämma och psyka sin motståndare när man gör den klassiska ”staredown” och eftersom att man nästan aldrig gör det inom amatörboxningen så var det nytt för mig men det verkade fungera. Bosnien såg nervös ut och det gjorde mig lugnare, jag är ingen McGregor som ska trashtalka och trycka ner min motståndare, det är inte min grej, jag gillar mer den ryska stilen där man stirrar djupt in i motståndarens ögon och gör allt för att inte se det minsta nervös ut, man är här för att vinna liksom.

Vi båda stod nu i ringen och det var dags för det jag hade väntat på i halva mitt liv, att boxas som proffs. Gonggongen gick och domaren visade tecken på att det var bara att köra. Vi hade sett på video innan att han var öppen mot kroppen så planen var solklar, gå all-in mot kroppen. Efter en bestämd inledning så fick jag in en bra vänsterkrok i kroppen som tog bra och det syntes i hans ansikte att den satt. Jag fick in honom i ringhörnan och gick loss med allt vad jag hade men försökte ändå vara lugn eftersom att jag inte vill slå mig trött utfall han skulle klara sig igenom krisen. Men strax därefter så smet en vänster uppercut in och träffade hårt i pannan och det såg ut som att han fick en liten whiplash. Han gick ned på knä och domaren räknade ut honom efter 1 minut och 18 sekunder i första ronden, K.O!